söndag 19 april 2009

Slutet är nära


Berättelserna om akolyternas framfart på den isolerade planeten Eratora börjar nå sin klimax och jag tycker det är dags att klarlägga lite kring vad vi vet än så länge.


Någon form av Xenos som kallades Demiarger levde på Eratora för många tusen år sedan. De var en ras som byggde väldiga städer och som tillbad njutning och excess. Varelserna talades Demiurgia- samma språk som Laksemierna (den grupp av kätterska häxor som Judah Ezar tillhör) nu använder. Demiargernas sinnen var uppblandade med warpen. De skapade ett pentagram på planeten av fem aschtad-stenar och försökte skapa en Gud av överflöd och njutning- vilket skulle gjort unviersum till denna varelses slavar. Planen stoppades dock av en kaosgud, Nurgle som inte ville se sig själv förslavad. Resultatet blev att Demiargernas Gud föddes in i warpen- Slaanesh.

Eratora krossades, de fem stenarna kastades ut i universum och demiargerna gick under. Ritualen slet dock upp ett hål i världsrymden- The eye of terror som också krossade Eldars hemplanet och band deras själar till Slaanesh. Det är oklart vilken kontakt demiargerna hade med eldar- kanske var Demiargerna eldar av något slag?

I vår tid har Laksemierna i många hundra år letat efter Aschtad-stenarna och den planet som var Demiargernas hemvist. Ledda av Judah Ezar hittade man Eratora och återbördade alla utom en av de fem stenarna. Det var då Lukos Givrillion klev in i bilden.

Lukos hade länge vacklat på gränsen till vad som anses okej för Inkvisitorer men kampen mot Judah Ezar på Eratora för tio år sedan kastade honom raskt in i Radikalernas led. Han hittade det hemliga Tzceench- bibliotek som Judah också besökt och förstod vad Laksemierna försökte åstadkomma. Lukos slog sig ihop med inkvisitor Narcissa på Eratora. Tillsammans åkte det till inkvitsorernas överhuvud för att be om hjälp men blev istället förråda och attackerade. Inte omöjligt att detta var Laksemiernas verk- men det vet Lukos inget om.

Lukos och Narcissa återvände till Eratora och rekryterade bland annat er grupp av akolyter. De letade också upp resterna av den Nurgle-kult som en gång krossade Demiargena. Med hjälp av ett nurgle-smittat kvarnhjul spred Lukos och Narcissa Raaban-viruset som klippte av planeten från all kontakt med omvärlden. Lukos satta sina bästa män som väktare på månstationen där alla skepp nu måste passera. Judah Ezar skulle inte tillåtas skeppa in den sista Aschtaad-stenen.

En av Narcissas akolyter- Lavinia- kom dock på vad de sysslade med och ställde tillsammans med de andra akolyterna Narcissa mot väggen. Narcissa och Lukos försökte döda dem men Lavinia kom undan. Lukos använde då sina kontakter inom secret service för att sätta dit henne.

Ni rekryterades som kanonmat för att ha trupper att slänga fram i nödfall.

Slaget på Soh-tent handlade om att hitta den sista Aschtad-stenen före Judah Ezar. Både ni och Lukos misslyckades. Dessutom fick ni träffa den demon som Lukos och Narcissa skapat för att kunna slå tillbaka mot Judahs demoniska krafter- Morgothia.

Ni skickades till Eratora som kanonmat- för att uppehålla Judah och få hans uppmärksamhet på annat håll medan Lukos och Narcissa förberedde sig inför den slutgiltiga striden.

Judah Ezar försökte desperat hitta ett sätt att smuggla in den 30 ton tunga aschtad-stenen genom Lukos fina nätmaskor… Dessutom letade han efter en värd-kropp mäktig nog att vara kärl åt guden Slaneesh- en otränad psyker med tillräcklig kraft, kanske någon som tittat ner i Eldshålen- de portaler som gör det möjligt att se ner och tillbaka i tiden till den kaft som var Demiargernas innersta väsen- den eld som var deras övertygelse och hängivenhet, och som fick planetens innersta att pulsera.

Självklart är Euhippos detta kärl och han letas efter av både Judah och Lukos.

Judah hyrde in xenos som kan röra sig mellan tid och rum för att kunna ta Aschtad-stenen till Eratora via deras portaler- dessa xenos kallas Truan Truc. Som betalning var Judah tvungen att förse dem med Meneleus-stenar- kärnan av utbrända Eldshål. Judah Ezar var tvungen att fortsätta gräva i de syldaviska bergen- där han redan grävt fram två av de gamla Aschtad-stenarna.

Judah allierade sig med turkmenerna för att slå undan syldavierna. Turkmenerna fick i uppdrag att rekrytera barnslavar som var små nog att ta sig in gångarna i bergen och leta fram meneleus-stenar.

Det är nu oklart om Judah har fått den sista stenen till planeten eller ej, Lukos tycks inte veta i alla fall. På sin sida har Lukos katedralen och övercklessiarken som demoniserat, han har secret service och även gänget Vera som styrs av en av Lukos akolyter på planeten.

Judah har i sin ringhörna hela huset Polydekus, gänget Missfits och stora delar av Eratoras militär, samt turkmenerna i området.

Under Förmörkelsens svartaste timmar Carnivale Negro då New Panther exploderar av fest och förförelse kommer Judah Ezar att försöka upprepa Demiargernas bedrift- men den här gången lyckas med att föra Slaanesh in i vår värld. Det hela kommer att ske mitt inne i Nikoleta-arenan där hundratusentals medborgare har samlats för att bevittna skådespel, strid, dueller och slakt.

torsdag 16 april 2009

Spelpass 5. del 2.

Galla blir misshandlad i sin fångeskap på Nikoleta-arenen och förs ner i katakomberna långt under- samtidigt som kamperna på arenan inletts och folk börjat strömma till inför Carnivale negro- då flera hundratusentals invånare kommer finnas på arenan.

Galla slängs in i en cell där före detta älskaren och översten Orion finns. Orion vaknar och blir skrämd. Då Galla under åren utvecklats mot förfall, smuts, destruktivitet och korruption så har Orion blivit allt mer ren och upphöjd- han ber nu Galla göra bot och bättring så att de två åter kan älska varandra.

Galla förs ner till en festsal där Judah Ezar, Hachan, Simeon Longius och en väldig krigare (Kejsarens barn- Shafaqat Raad) väntar- samt en hel hög vackra nakna pojkslavar. Galla bjuds till bord med helstekt gris, vin, och mängder av droger. Pojkslavar gör närmanden och Galla bjuds att hugga in. Han vägrar dock dricka, smaka eller röra pojkslavarna.

Judah Ezar berättar att Truan Truc (Xenos- legosoldater som hjälpt Judah Ezar mot betalning) gett honom en spegel som han vill att Galla ska titta in i för att se sitt framtida möjliga öde. Galla vägrar och Judah försöker tvinga honom med psykerkraft. Bordet täcks av is men Galla står emot och slår en ljusstake in i spegeln. Judah blir rasande och kastar galla tio meter in i väggen. Det visar sig att ett öde som kunde väntat galla var att bli Galla Förslavaren som med piska och galet fiolspel skulle ha förslavat tusentals världar och blivit en sann kämpe för kaos. Nu visas han istället den kämpa som han ska tvingas slåss mot på arenan- ett av de enorma vatten-spindeldjur som Kleopatra fångade och körde iland i hamnen. Galla kastas i sin cell.

Galla/ Roman köpte av Dionysos Nyckel- att leva ut sina begär, knarka, supa etc.

Josias tar sig in på sitt möte på Fabriken- träffar Crius Cumara och Batseba som erbjuder en väg in till Judah för att döda honom (de är hans tjänare men konspirerar emot honom) om Josias svär trohet till Kaos och gör Crius Cumara till sin herre. Istället låter Josias sina Acacia-demoner slakta samtliga på Fabriken, och tvingar själv Crius och Batseba ner på knä och tar över dem. Josias/ Calle säljer av nyckeln Key of shortcut to power. Han har nu svurit trohet till kaos och blivit ledare för detta nätverk av kättare. Josias har tydligt och klart gått över till den andra sidan.

Dallas tar med sig sin bror Darrel och deras gäng Misfits för att leta upp och hämnas på Euhippos som såg till så Dallas barn försvann. Dessutom har Darrel blivit lovad makten över Pyrrhus och Dallas slår i honom att Euhippos står i vägen för detta.

Då Joshua och Euhippos kliver ur bilen vid hamnlokalen omringas de av de bägge bröderna och Misfits. Dallas försöker få Euhippos som skyddas av brossan Joshua. Joshua säger att han tagit makten från Lukos som ledare, visar upp sin Interogator-rosett och sålde Key of good acolyte och key of the chase (det handlar nu om långt mycket mer än att bara jaga Judah Ezar). Mycket mäktig scen/ diskussion!

Joshua försöker få Dallas att prata enskilt- och visa Dallas att de tillsammans måste stoppa Judah från att utplåna världen och sen fängsla Lukos. Ingen av dem får som de vill. Darrel kliver in och knockar Euhippos. Då Euhippos vaknar till liv försöker både Dallas och Joshua pressa honom på var barnet finns. Euhippos sänder till Josias efter hjälp och slår sedan ifrån sig med en mäktig psyker-attack som fryser hela hamnens golv, kastar Dallas till marken och döda flera Misfits. Euhippos flyr in i en gränd där Josias kliver fram följd av några märkliga skuggor (Acacia-demoner…)

På natten i sin cell väcks Galla av märkliga vingslag och ljudet av tusentals insekter som svärmar i cellen. I ett hörn står den guldiga skalbaggen inlåst i sin glasburk. Tusentals skalbaggar, amskar och flugor har samlat sig omkring och tillber Skalbaggen. Galla släpper ut den ur burken och somnar sedan. När han vaknar är skalbaggen och insekterna borta och celldörren står på glänt.

Galla bär med sig Orion därifrån och smyger sig förbi vakterna genom korridorerna och ska precis ta sig upp till friheten på arenans läktare när han ser in i en träningslokal där Hachan står och sparra med en annan turkmen (som får däng och svimmar). Mot Orions protester sätter Galla ner Orion och går in till Hachan och hugger av honom huvudet med en yxa. Galla lyfter upp Orion och tar steg ut i arenapublikens frihet….


Spelpass 5. del 1.

Spelpass fem blev i vanlig ordning en riktigt fet fest! Mötet blev också en tydlig urladdning, eller uppladdning inför kampanjens slut, som nu känns mycket nära. Samtliga rollpersoner tog avgörande livsval som för evigt förändrade dem. Alla spelare sålde av nycklar, Simon så många som tre! Det som en gång var en grupp akolyters äventyr har nu blivit fyra individuella historier med varsitt tema. Gruppen är för alltid splittrad och de olika karaktärerna har funnit sin egen väg att vandra mot transcendens. Mycket spännande!

Det konstiga var att jag och Calle före spelmötet pratat om hur opeppade vi var… sen blev det sjukt kul ändå… Märkligt…

Själv dras jag mot att vilja skynda mot det lockande feta slutet- och vilja suga på alla deltrådar som finns hängandes… Vi får väl se vart historien tar oss. Fortfarande överaskar spelformen en med att hela tiden själv hitta sin egen historia- genom vårt samarbete- dramaturgi uppstår av sig själv utan att någon styr, bara genom att vi hela tiden går mot det som är dramatiskt och kul.

Josias befinner sig i underjorden, i den övergivna tunnelbanan med sina keldjur- Acaciademonerna. Refreshscen. Odjuren reagerar på att någon kommer, och Euhippos dyker upp i gången- har spårat Josias dit. Euhippos vill veta varför Josias stängt ute honom mentalt (de har en mental link). Euhippos börjar ta över kontrollen över Acacia-varelserna, försöker tränga sig in i Josias huvud och är nyfiken på dessa chaos-varelser. Josias knuffar honom bryskt ner i en vattenpöl, de bråkar och Euhippos lämnar platsen.

Dallas tar sig via husfasaden in i huset där lägenheten Fabriken finns. Han tar sig vidare in i den enorma festsal högst upp i huset- massa skumma poeter och konstnärer, konstig musik, droger, färger, drinkar, S&M mm. På Fabriken finns Crius-Cumara men även fabrikens ägare och ledare för Paradiskulten Batseba Andromeda- en enorm fet kvinna som stinker svett och har långt rosa hår.

Pauline kommer ut och dansar naken sprayad i guld. Batseba är onekligen horny på Pauline. Dallas tar sig in i sminklogen och väntar in Pauilne. När han drar kavajen om hennes axlar dyker även Batseba upp i sminklogen. Dallas kastar en filt över henne och flyr med sin forna älskare.

Dallas och Pauline hittar ett utrymme där de gömmer sig. Pauline berättar att barnet är Dallas och inte Euhippos. Pauline vill att de tillsammans ska hämnas på Euhippos och Kapten Hansel och sedan leta upp barnet- som lämnades bort till turkmenen Simeon Longius. Pauline klamrar sig fast vid Dallas när det blir klart att Dallas vet var Euhippos finns. Dallas knuffar undan henne och beslutar sig för att han inte älskar henne mer- bara barnet spelar någon roll för honom. Dallas förkastar Pauline och säljer av nyckeln Återförenandets nyckel.

Joshua har hämtat upp Euhippos för att åka till Pyrrhus-adelsmannen Burtus Reinold (fniss…) som har tillgång till stora delar av armén. Dessa har ej fallit i Polydekus och Judahs händer och kan användas om Joshua får adelsmannen på sin sida. På väg till adelsmannen boning stannar Joshua bilen och ber att få titta in i Euhippos medvetande.

Joshua kastas ner i en undervattensvärld och befinner sig i oändlig tystnad i en väldig stad byggd för Xenos- platsen är långt under vattenytan på Eratora- och i atmosfären ligger en väntan, på att staden åter ska befolkas.

Joshua väcks av blinkande ljus och det visar sig att två secret service folk står och blinkar med en ficklampa in genom fönstret. De visar upp ett Inkvisitorsmärke och ber Joshua följa deras bil med sin, vilket han gör. I samtal mellan Euhippos och Joshua framkommer att ingen hittills kunnat ta sig ner i Euhippos syner och att Joshua tog med sig något in i sin själ från havsbotten- en uppvaknande inre kraft?

Joshua leds till den väldiga Haza-El katedralen omgiven av tusentals lidande sjuka människor som piskas och ber till kejsaren av ecklesiarker. I dörröppningen står Inkvisitor Lukos Givrillion som leder Joshua in i en tom enorm katedral. Där inne väntar Inkvisitor Narciss (officiellt död inkvisitor på Eratora), över-ecklessiarken samt en svävande flicka med maskar som krälar ut och in genom sina ögon och kedjor hängandes från kroppen- demonen från Soh-Tent Morgothia- uppenbarligen Lukos Demonhost…

Lukos gör Joshua till interogator och säger att Joshua måste samla folk för att göra ett självmordsanfall mot Nikoleta-arenen imorgon under Carnivale Negro så att Lukos kan ta sig in i hemlighet och stoppa Judahs ritual som kommer väcka guden Slaanesh till liv i vår värld… Joshua lovar att hjälpa till men ljuger. I hemlighet ser han Lukos som en kättare. Detta accentueras av att det i katedralen hänger ett väldigt kvarnhjul- det hjul som hittades av en arkeolog för tio år sedan och som är källan till Raaban-viruset.

Joshua sålde av Key of the burnout- nu är det nog med ångest och misslyckande- dags att ta tag i problemen och rensa ut smittan! Lukos och Judah måste dö!

Under kvällen köpte Joshua/ Simon Key of the emperors champion (“I will lead the Emperor's Revenge on the forces of corruption”) samt Key of the Rosette (poäng när han får saker att hända genom sin Interogators- rosett. Simon/ Joshua köpte även hemligheten Imposition- vilket gör at than genom en social konflikt kan tvinga folk att köpa nyckeln Key of the emperors servant… Mycket coolt…!

onsdag 15 april 2009

Inför Spelpass 5.

  • Inledning spelpass 5.

    Spelpasset började med att vi hoppade något dygn framåt i tiden- spelgruppen står på randen till Carnivale Negro då världens öde ska avgöras…

    Saker hann hända i tidshoppet (Jag som SL bestämde att ”detta har hänt”):
  • Galla samlade sina syldaviska trupper, däribland sin son Entropus som han tagit ledarskapet från. Tillsammans med dessa anföll akolyterna Villan där Överste Orion- Gallas älskare under kriget mot turkmenerna (förr i tiden)
  • Anfallet blev en katastrof. Galla slogs dock mot Hachan över en glaskista där Gallas döda fru låg, och kistan krossades.
  • Mängder av polydekiska och turkmenska trupper dök upp och man fick fly hals över huvud. Alla kom ut utom Galla. Gallas son berättade att en väldig soldat dök upp (En Kejsarens barn…) och Galla kissade på sig och flydde till skogs.
  • Vad som egentligen hände var att Galla hittade sin käre Orion avsvimmad och med benen sönderslagna. Då han lyfte Orion för att gå dök Entropus upp och stängde källarendörren och låste- som hämnd för att Galla tog över Syldavierna- och för att Galla lämnade sina söner att dö då han for från planeten för tio år sedan.
  • Galla och Orion fängslades och fördes till Judah Ezar och Laksemiernas högkvarter Nikoleta-arenan (väldig gladiatorarena där hela stan kommer att samlas för att beskåda fighterna under carnivale negro)
  • De andra akolyterna drog sig tillbaka för att invänta sin ledare.
  • Alla nyhetskanaler basunerar ut att Valeria Pyrrhus dött- tagit livet av sig- men att Gardet misstänker att hon blivit mördad. Huvudmisstänkt är Valerias yngsta son Joshua Pyrrhus (Simon) som hållit sig gömd på planeten i flera veckor.
  • Kapten Hansel har tagit aktiv tjänst igen och leder efterforskningarna på Joshua Pyrrhus. Han har dock sökt upp Joshua och lovat att hålla undan Gardet. Hansel ska rikta in sina resurser på att stoppa Raaban-virsuet och undersöka virusets koppling till Haza-El katedralen.
  • Josias Revu har genom telepati bjudits till ett möte med Crius Cumara (självpåtagen ny ledare för Pyrrhus och chaos psyker) på Fabriken- en väldig lägenhet fylld av utflippade konstnärer, musiker och poeter…

  • Dallas bror Darrel har fört honom till det ställe där Pauline (Dallas gamla kärlek som han letar efter- och som förvandlats till en hämnerska efter att Joshuas bror flippat ut och misshandlat henne och lämnat bort hennes barn). Pauline dansar inatt på Fabriken.
  • Dallas och Darrel har tillsammans spårat upp och knivat förrädaren Sivion Two-Face.
  • Darrel har berättat att Dallas och Darrels pappa nu är med i Paradissekten- hippies som tillber frihet och njutning- ofrivilliga hejdukar till Judah. Pappan bor i en lägenhet i en utslagen del av staden.

onsdag 18 mars 2009

Spelpass 4. del 2.

Hemma i hamnkvarteren blir Galla inbjuden på Ginos rum- ett rum fullt av syldaviska bilder, symboler och folkdräkter med mera. Galla bjuds in på en förbjuden fest på en av båtarna, med enbart män… Gino och Galla har även en trevlig stund. Efteråt vandrar Galla ut i fabriken och möter då Kleopatra. Kleopatra ber Galla hjälpa henne, som två ledare emellan. Hon har nämligen hört rykten om att vissa av männen ägnar sig åt kätterskt sex och att det ska vara en fest ikväll. Galla lovar att berätta allt han får veta för Kleopatra.

Galla tar tag i resterna av Secret Service agenten Urhia Ottassa- det som finns kvar efter tortyren och sågar ner henne i fiskmaskinerna. Efteråt ser han att Gino sett på hela tiden.

Galla gå på fest på båten. Efteråt sätter han dit en av männen från festen som får svara inför Kleopatra och få handen avsågad. Galla går även in på Ginos rum för att markera att Gino inte såg någonting. Galla snor en syldavisk traditionell hatt från Ginos rum som tillsammans med grismasken får honom att likna en demon.

Dallas ligger avsvimmad på gatan med acaciavarelsen ovanför sig- som vaknar till och reser sig för att sluka Dallas- fortfarande med två hullingar djupt inborrade innanför Dallas revben. Josias och Dorotea är på väg nerför utsidan av huset och ser Dallas problem i gränden.

Josias smyger på varelsen bakifrån. Carl köper secreten surprise- som gör att andra bara kan svara med passiva färdigheter om de överaskas, och använder psykerkrafter för att beordra Acacia-demonen att äta sig själv. Dallas vaknar upp i smma stund och ser demonen ovanför sig, som äter sönder sig själv- Dallas försöker hasa sig därifrån men varelsen hänger fortfarande fast i Dallas krop och följer med.

Väl nere i Acacia-demonernas näste lyckas Joshua döda den sista av de fyra demonerna. Han står i ett grottrum som varit en gammal tunnelbanestation. Överallt syns kokonger med små demonvarelser som växer i. Joshua flyr in i mörkret i en av tunnelbanegångarna och tar sig hem till hamnkvarteren.

På morgonen nästa dag samlar Galla sina trupper- Josias dyker dock inte upp. Galla klargör att de nu ska slå till mot turkmenerna. Dallas ifrågasätter varför men tystas. Joshua dricker sprit öppet, och Galla tillåter detta och dricker själv. Mitt i mötet kliver mutanten och Joshuas syster Alexa in. Joshua leder den förvirrade systern in på rummet igen.

Dallas ger sig av till ett möte med brodern Darrel- som Sivion Tw-face ordnat. Darrel väntar utan livvakter på en diner utan några andra gäster. En kvinnlig servitris med rullskridskor och lösbröst. Dallas får milk-shake med sprit och burgare.

Darrel berättar att han har erbjudits att ta över Pyrrhus och bli adelsman genom att gifta sig med Alexa- Nicodemus Asa ska se till så Darrel blir ledare för adelshuset. Dallas bönfaller honom att låta bli men Darrel tycker att brodern ska dela platsen på toppen. Dallas säger att det är sådana som adeln som bröderna alltid slagits mot.

Darrel berättar att han hittat deras far, men ännu inte bestämt om han ska skjuta honom eller krama honom. Dallas kan få avgöra. Darrel berättar även att Pauline jagar efter Euhippos och Kapten Hansel. Hon bor nu på Fabriken hos Batseba- ett ställe, en lägenhet med en massa band, konstnärer och kulturfolk, som ett gigantiskt kollektiv av rika slynglar och artister. Pauline ska dansa där ikväll.

Det blir tydligt att Sivion sagt till Dallas att Darrel önskat mötet och till Darrel att Dallas önskat mötet- de har blivit förrådda. I samma ögonblick kliver ledaren för Vera in- Mikael med tre tatuerade gängmedlemmar. Mikael har en stor sjuk böld på halsen, de är alla ärrade av sjukdomar och bär kejsarens tecken intatuerade på kroppen. Vild eldstrid utbryter där Mikael försöker fångata Darrel. Dallas lyckas dock få med sig sin bror därifrån och de flyr bort genom gatorna. De bestämmer att ses igen för att uppsöka sin far.

Joshua letar upp några av de adelsmän som är lojala och tar kontakt med några lojala tjänare i Pyrrhus.

Josias tas med till Sällskapet av Dorotea. Sällskapet är några från Kollektivet som ägnat sig åt mörk magi för att hindra Acacia-demonerna och stoppa adelshusen. De träffas i en skyddsbunker som inretts med svarta ljus och demoniska inskriptioner. Josias slår sig ner i skaran av välkammade män med runda glasögon som kallar honom för Subjektet. Dorotea ger honom en glasskärva som är frostad i svart, och som ingen annan vågar titta in i- det är en väg in i demonernas medvetande.

Josias tittar in i glasskärvan och omfamnar villigt kaos inuti sig (köper Key of deceit- en corruption key). Får samtidigt makt att tala med acacia-demonerna. Känner dock att det finns en annan röst som styr dem.

Akolyterna samlas för att attackera Villan och Hachan för att tillsammans med de syldaviska frihetskämparna frita general Orion.

Spelpass 4. del 1.

Tre dagar återstår till Förmörkelsens högtid Carnivale Negro då solen komemr att vara helt förmörkad och festen i staden total. Det är också då Judah Ezar kommer att genomföra sin mörka ritual på Nikoleta-Arenan.

Under dagen och kvällen som gått har akolyterna jagat runt efter spår från den arkeologiska utgrävning som skedde för tio år sedan. De har hittat en man vid namn Haggai Bantas som tycks vara en smittad sjuk sjuttioåring men som egentligen är trettiofem år gammal. Han var med vid utgrävningen söder om staden då man hittade ett urgammalt tempel som spred sjukdomar så att flertalet av expeditionens medlemmar insjuknade och dog. Saniteten från Secret service dök upp tillsammans med representanter från Inkvisitionen och tog över utgrävningen. Alla medlemmar utom Haggai infångades och dödades troligtvis.

Innan Haggai smet hann han se ett kvarnhjul som bärgades från utgrävningen. Hjulet var av sten med inskriptioner som föreställde monster och hemska varelser, själva tecknen var formade så att den som tittade på kvarnhjulet fick yrsel och illamående. På hjulet fanns även en bildserie då en människa jagar en annan, två människor jagar en tredje, tre människor jagar en fjärde och så vidare. Kvarnhjulet fördes in mot New Panther.

Haggai berättade också att han tvingades lämna sin tolvåriga dotter kvar på platsen, Ester Bantas, och har ej hittat henne sedan dess. Då Haggai visar ett fotografi av dottern ryggar akolyterna tillbaka- hon är otroligt lik den demon, Morgothia, som sällskapet träffade på Soh-tent.

Akolyterna sitter i en tunnelbanevagn på kvällen, på väg tillbaka till hamnkvarteren. Överallt i staden brinner eldar och syns fester och maskerade människor. Dallas sitter en bit bort från de andra i sin läderrock och döljer knogjärn och en stor revolver. Galla sitter med sin grismask över ansiktet. Runt scrotum har han en läderrem som han drar åt med jämna mellanrum- stönande av välbehag och smärta.

Joshua Pyrrhus vandrar runt i vagnen och vänder sig bort med jämna mellanrum och drar i sig från en fickplunta. Josias Revu sitter i sina egna tankar och fingrar på några papperslappar innanför jackan- bitar av förbjudna kätterska texter med berättelser om hur man sluter avtal med saker från andra sidan.

Då akolyterna kommer till hamnen ser de Kleopatras män dra iland väldiga krabb-spindeldjur från skeppen- varelser som ska till arenan för att slåss på Carnivale Negro. Varelserna ligger i burar och kyls med is som gör dem slöa, i sitt naturliga klimat, varma strömmar är varelserna blixtsnabba och livsfarliga.

Joshua har kallats iväg av Kleopatra för att möta någon som vill träffa Joshua. Joshua visas in på en skum pub under marken där de spelar synt-beethoven. I ett hörn sitter en maskerad person, där Joshua slår sig ner och slår upp sprit i sitt glas. Personen drar tillbaka huvan och visar sig vara Joshuas mor Valeria Pyrrhus.

Valeria berättar att hon förstått att hon lett adelshuset fel och att Nicodemus Asa/ Judah Ezar måste stoppas. Hon kan dock inte göra det eftersom hon är övertagen redan, Joshua måste ta emot medaljongen som alla ledare för Pyrrhus bär. Joshua accepterar medaljongen och Valeria säger att han snarast bör skaffa sig en respektive som alla ledare för Pyrrhus haft.

Valeria berättar att många av de förband som finns runt New Panther tagits över av adelshusen de senaste tio åren och de flesta är kopplade till Pyrrhus. Många av dessa förband slåss nu för Polydekus i Syldavien. Fortfarande finns det dock adelsmän som vägrat underställa sig Polydekus. Joshua får en lista på trogna adelsmän och tjänare. Dessa adelsmän finns i staden eftersom Judah Ezar bjudit dem till arenan på Carnivale Negro för att mörda dem. Valeria berättar även att adelshuset kommer att gå under om Kollektivet och Dorotea Nyx får som hon vill- Nalengus-drogen förbjuds.

Joshua uppmanar sin mot att ta livet av sig. I gränden utanför väntar Joshuas syster Alexa som muterats av mötet med Truan-Tryc- den undersköna artonåringen har nu svart blod som färgar hennes läppar, ögon och blodådror på de vita anorextiska armarna. Joshua tar med sig sin syster tillbaka till hamnlokalen.

Galla har fått kontakt med en syldavisk hamnarbetare, Gino som leder Galla till ett möte med den Syldaviska motståndsrörelsen. Väl där visar det sig att rörelsen drivs av Gallas son Entropus som liknar en smal David Bowie och som jagar upp sina trupper från en scen. Entropus berättar att General Orion (Gallas gamla älskare från förr) fångats i syldavien och först till New panther för att offras i arenan på Carnivale Negro. Om Orion dör blir det ett stort symboliskt bakslag för den syldaviska kampen.

Galla avbryter talet, stövlar in på scen och skriker ut att general Galla är tillbaka för att ta över. Sonen Entropus som hatar sin far försöker få sina trupper att ta ut Galla och skjuta honom. Ett vild ordkrig utbryter där Galla pissar på scenen, slår sin son med piska i ansiktet och trollbinder publiken med sin fiol. Det hela slutar med att Entropus faller tillbaka i sin stol och folksamlingen hurrar åt General Gallas återkomst. Galla bestämmer att de ska samlas nästa dag och befria Orion från Villan (Gallas gamla hem) där turkmenen Hachan håller honom fången.

Joshua får Dallas att följa med till Kollektivet för att göra upp med Dorotea Nyx och hindra henne från att motarbeta adelshuset Pyrrhus.

Samtidigt har Josias åkt för att besöka sin gamla kärlek Dorotea Nyx på Kollektivet. Han träffar henne i ett övergivet boningshus där Kollektivet gjort om översta våningen till sitt högkvarter, massa skrivmaskiner, bord, söndriga väggar, hål i taket efter inbördeskrig.

Dorotea blir glad och tycks aningen förälskad i Josias- samtidigt visar hon upp sin fästman och Josias gamla Vera-kompis Maxi som också är där och arbetar- de är de enda där, eftersom det är kväll. Dorotea tar med Josias upp på taket för att snacka allvar. Hon berättar att hon kommer att dödas innan Carnivale Negro eftersom mötet med senaten ska hållas dagen efter. Hon behöver Josias krafter för att ta över varelserna som ska döda henne- så att Josias kan döda ledarna för adelshusen. Hon vill få Josias att gå med på detta.

Mitt i diskussionen störtar Dallas och Joshua upp på taket- de har klättrat uppför fasade med rep. Joshua drar pistolen för att skjuta Dorotea, Dorotea drar sin pistol, Dallas sin, och Josias ställer sig i mitten av dem så att alla siktar på honom. Med ett mentalt kommando beordrar Josias dem att släppa sina vapen. Dorotea och Joshua släpper sina, men Dallas skjuter Josias i benet, vilket gör att Josias tappar greppet som sina krafter och skjuter iväg Dallas med en psykisk smäll så att Dallas hängande i sitt rep far över kanten på huset och slår i väggen.

Joshua kastar sig över Dorotea för att slå ihjäl henne. Josias beordrar honom psykiskt att kliva av från hustaket- vilket Joshua gör. Han far fem våningar ner i en gränd och landar i ett rullande stånd som en gammal kvinna har. Joshua far rakt ner i en tunna med levande ålar i spad.

Samtidigt känner Josias en doft av acaciablomman från undervåningen. Han och Dorotea tittar ner och ser att Doroteas pojkvän sitter och skriver maskin utan att se hur fyra varelser kryper närmare. Acaciavarelserna är väldiga spindelliknande monster med hullingar som ben, som de kan slå in i väggar och tak- de har långa köttiga halsar och kvinnliga ansikten med stora huggtandsgap.

Dorotea försöker springa för att rädda sin pojkvän men Josias får henne mentalt att istället gå och dra upp Dallas på taket. Josias ser på när en av varelserna slaktar Doroteas pojkvän och slänger upp honom på ett bord för att bryta upp bröstkorgen.

Då Dallas kommer upp på taket och ser ner på varelserna tar han sig ner för stegen till samma våning som dem och gömmer sig bakom ett hörn med revolvern dragen. Under tiden väcker Josias Joshua genom att kliva in i Joshuas mardrömmar om skyttegravarna. Joshua kastar sig ut ur åltunnan, sliter bort ålarna från under kläderna och rusar in i huset på bottenvåningen. Han drar sin bolt-pistol och sitt motorsågssvärd och springer upp för trapporna.

Dallas hoppar runt hörnet och möter de fyra demon-varelserna. Han skjuter, skriker och springer mot den av demonerna som vält upp Maxi på ett bord, slaktat honom, och som nu håller upp Maxis tarmpaket i ena klon och har svalt tarmarna ner till häften i sin tjocka strupe. Då varelsen ser Dallas drar den upp tarmarna igen och kastar dem med ett splasch in i en av väggarna.

Två varelser sitter på varsin vägg och en sitter i taket. Dallas drar åt sig ett stålrör skjuter med pistolen och brakar rakt in i den varelsen som sitter på bordet. Acacia-demonen slår sina väldiga hullingar rakt in under Dallas revben på varsin sida och de båda brakar rakt ut genom ett fönster och slår ner i gatan fem våningar ner.

Samtidigt har Joshua kommit in i rummet. Han hinner bara ta ett kliv in innan de två deonerna på väggarna anfaller honom från varsitt håll. Joshua köttar den ena med motorsågssvärdet och den andra med bolt-pistolen. Den tredje demonen kastar sig över honom, slår honom medvetslös och släpar honom ut ur huset ner i underjorden till varelsernas hemvist.

tisdag 3 mars 2009

Spelpass 3.



Under natten kallas akolyterna upp på taket av fiskslakteriet och får beskåda hur de sista rymdskeppen som cirkulerat runt Eratora störtar som brinnande klot ner mot planetytan.

Över hela New Panther råder Förmörkelse då de sju månarna har täckt solen och låtit väldiga orangea och röda solarmar kasta sig ut över himmelsvalvet. Folk festar och ägnar sig åt våld och hemskheter över hela staden. Den beryktade Mångalenskapen drabbar många och hemska illdåd begås samtidigt som vild eufori uppnås. Alla i staden är maskerade och Galla drar på sig en grismask. Kleopatra lämnar över ett brev till Joshua som Felicia skickat via adelskontakter.

Sällskapet tar sig till det övergivna badhuset där Eratoras inkvisitor-högkvarter lär ha varit gömt innan det krossades av förrädare -akolyten Lavinia Bosmat. På vägen dit stannar sällskapet till vid den väldiga Haza-El-katedralen- en enorm gotisk byggnad med stenstatyer föreställande riddare och gargyler.

Runt hela katedralen finns nu väldiga högar med lik och döende människor. Kyrkan är omringad av flagellanter och människor som lider av smittor av olika slag, ”påhejade” av eklessiarker som mässar och vifta med metallklot med rökelse.

Inne i katedralen täcker smutsen, förruttnelsen, mossan och förfallet den vackra inredningen. Galla söker upp den korgosse som Bysan visade honom mot, Fridens liljor. Fridens liljor visar sig vara Gallas son Entropus som nu har en stor metallisk lunga sedan Galla stängde in honom i källaren. Galla få även se över-eklessiarken Baltazar Miccai- som iklädd guldig kroppsdress vandrar förbi ackompanjerad av en flygande servo-skalle av ett mänskligt kranium. Galla får budskapet av Bysan att genast se till att Euhippos överlämnas till Baltazar och katedralens vård eller döda Euhippos.

Akolyterna tar sig till det övergivna adelsbadhuset- som ett antikt badhus med kakelplattor och väldiga salar med bassänger, nu täckta av sporer och mögel. Då akolyterna träder in hör de rörelser och någon som gömmer sig. Josias befaller varelserna att kliva fram i ljuset. Fram kommer tre småpojkar, en av dem med svans och svart ögon vid sidorna av skallen. De andra två mutantpojkarna var dock mer mänskliga, men hade sammanväxta fingrar och märkliga ansikten. Joshua drar sin pistol och skjuter skallen av den mest deformerade mutanten. Dallas drar pistolen för att knäppa även de andra två men Josias försöker hindra honom- ”de är ändå människor”. Josias hinner dock inte stoppa Dallas innan de även de två andra pojkarna ligger sönderskjutna på bassängkanten.

Dallas hittar en hemlig dörr med ett inkvisitor-tecken och bryter upp den. Sällskapet tar sig upp till ett inkvisitorhögkvarter där de överaskas av akolyten Lavinia Bosmat som siktar på dem med en väldig kulspruta. Hon kallar inkvisitor Lukos Givrillion och rp för kättare.

Lavinia beskyller Lukos för att stå bakom Raaban-viruset tillsammans med inkvisitor Narcissa- som enligt Lavinia inte alls är död utan lever och verkar på planeten. Lavinia berättar att Lukos för tio år sedan kom till planeten för att söka upp Valahai-biblioteket, ett kätterskt urgammalt bibliotek. Han använde sin kontakt Crius Kumara för att hitta det, läste vad han behövde och brände det sedan. Dock lyckades han inte förstöra allt och Lavinia har lyckats spåra upp var biblioteket finns nu.

Lavinia menar att Lukos hittade saker i sin utgrävning söder om staden som han tog till New Panther och använde för att iscensätta Raaban. Då Lavinia kom på sin mästare Narcissa och Lukos dödade de akolyterna och försökte sätta dit Lavinia för detta- de lyckades dock inte få kol på Lavinia. Lavinia berättar även att Lukos vände sig till inkvisitionen för hjälp men blev attackerad och jagad som kättare, i alla fall av vissa inom inkvisitionen.

Lavinia vill bli chef för gruppen och att akolyterna efter det här ska ställas inför rätta som förrädare. Galla tycker annorlunda och drar revolvern för att skjuta skallen av Lavinia. Innan dessa kastar sig Dallas och Joshua över honom och hindrar honom.

Lavinia berättar att det finns övervakningsband som bevis hennes oskuld, dessa har dock beslagtagits av secret service Saniteten. Lavinia berättar att Lukos och Narcissa styr Saniteten och Vera-gänget. De har hållit till i närheten av arbetarparken Hvilan. Lavinia berättar att hon själv har ett alter-ego som gladiator på Polydekus Nikoleta-arenan.

Dallas och Josias skickas med Lavinia för att hitta Valahai-biblioteket. De upptäcker detta inne i den enorma betongklumpen på hundra våningar som är Administrationen. Här tar de tag i en puckelryggig byråkrat och tvingar honom att visa dem till den hemliga våning nio. Dallas nitar de vakter som försöker hindra dem. Då sällskapet kommer upp till den hemliga våningen vandrar de genom en labyrint böcker och lagrad fakta i överflöd. Damm yr och spöken svävar genom luften. Till slut slår de upp två gyllene dubbeldörrar och brakar rakt in i Valahai-biblioteket där några kultister helgar en svart box som svävar i luften.

En psyker försöker tända eld på Josias, som då låter honom strypa sig själva medan Lavinia mejar in med sin kulspruta och Dallas slår vilt och skjuter med sin reolver. Då de tre lämnar Adminsitrationen med böckerna som de var ute efter brinner byggnaden. Sällskapets första kättar-bål!!

Galla och Joshua åker hem till Kommissarie Hansle och Urhia och drar med sig de båda ut i bilen. Urhia försöker göra motstånd och drar efter en kniv men Joshua är snabbare. Sällskapet förs till hamnlokalen där Urhia spärras in i ett rum med en naken glödlampa. Galla vandrar in med sin grismask och torterar henne och våldtar henne (!) tills hon spiller sina böner.

Urhia berättar att hon tar sina order från en kvinna som inte kan vara någon annan än Lukos akolyter Amelia- den Orörbara. Amelia styr över Saniteten sedan tio år tillbaka i tiden. Uriha berättar även att hon brukar få kontakt med Amelia på ett café i närheten av parken Hvilan- café Veritas.

Josias undersöker sina böcker och Dallas berättar om sig själv och sina tillkortakommanden medan han går igenom sina inbrottsverktyg- refreshment…

I de böcker som Josias läser får han reda på att:

På planeten Eratora levde för tiotusentals år sedan en art av xenos som numera kallas Demiargerna. Detta folkslag hyllade euforin, extravagansen och njutningen i smärta. I hundratals år skapade de magiska ritualer för att åkalla en Gud av njutning. De satte upp rituella stenar i ett pentagram i Eratoras bergstoppar- Aschtadpentagrammet och lyckades skapa en Gud- Hon som törstar, Slaanesh. Då Slaanesh vaknade öppnades ett väldigt öga mitt i rymden, vilket är det hål därur Kaos strömmar. Även hela rasen Eldar förbannades och krossades av detta tilltag, och har levt på flykt sedan dess.

Demiargerna hade lyckats frammana sin Gud i denna värld och förgört den om inte en annan kaoskraft, Guden Nurgle lagt sig i och saboterat ritualen så att Slaanesh bara skapades inne i warpen. Demiargenerna gick under, liksom Eratora och de fem Aschtad-stenarna kastades ut i rymden. En av dem lär ha landat på planeten Hudar.

För några hundra år sedan skapades Laksemierna- en församling häxor vars syfte var att återskapa Demiargernas ritual och väcka Slaanesh till vår värld- förkroppsliga världslig njutning och excess och eccstacy. Smutsig njutning och slitande drömmar och smärta. Deras mål är att skapa ett paradis av världen. De måste dock återskapa Aschtad-pentagrammet och dessutom återväcka en mäktig demon som kan avsluta ritualen- för det behövs ett tillräckligt kraftfullt mänskligt kärl att fylla…

I böckerna omnämns även Truan-Truc som ett mercenerie-xenos som lever av själar och som har krafter att förvrida tid och rum.


tisdag 24 februari 2009

Inför spelpass 3.


Brev levererat till Joshua Pyrrhus Aristide via Kleopatra Zanders adelskontakter

Högt ärade mästare och käraste älskling!

Jag söker dig nu med brådskande bud och ber att Kejsarens hand ska föra mina ord till dig. Jag väntade länge på din och din ärade broders återkomst till vårt hov, så gjorde även resten av huset, vitklädda och förtröstansfulla inför festligheterna som skulle äga rum på Slottet- Polydekus slott som en gång var Pyrrhus stolthet, jag återkommer till de tragedier som skedde där under natten, men låt mig ta en sak i taget kära älskling. Så mycket är förryckt jag vet inte i vilken ände jag ska börja, bara att ha dig här och hålla om mig, och säga att allt är bra, det är den enda jag vill. Nåväl, måste hålla mig samman, visst älskling, för dig och mig och vår framtid.

Vi väntade i salen på er ankomst, hela adelshuset, tjänarna och framför allt din moder, min mästarinna Valeria Pyrrhus, samt din syster Alexa underskön i en väldig vit klänning med en krona av keryntisk topas och armband och halsband och syldaviska jedin-stenar. Du dök inte upp och klockan närmade sig den tid då vår ankomst enbart kunde tolkas som en fräckhet- och jag tappade huvudet, min kära, jag måste tillstå det. Det var nämligen så att det bland tjänarna började tisslas och tasslas om att du fått reda på den ekonomiska ruin som huset befinner sig i (som om du inte visste! Som om det skulle betyda något för dig!) och valt att ta avstånd från din kära moder.

Det var då jag klev fram och avslöjade allt om oss. Bröllopet som snart ska ske och det faktum att du kommit tillbaka till Eratora för att kliva in strax bredvid din kära moder och snart ta hennes roll- med mig vid din sida. Det var oförlåtligt gjort, och korkat, som en liten flicka som tillåter sig att dras iväg av sina egna drömmar. Jag var dig inte värdig i den stunden. Jag kan inte skylla på något annat än att din återkomst föryngrat mig de tio år av längtan och pina som jag levt- bortblåsta! Jag är den flicka fylld av drömmar som du lämnade.

Din moder blev vansinnig och slog mig, med all rätt. Hon trängde upp mig i ett hörn och beordrade en sanning som jag inte kunde neka henne. Åh,. Älskade inför alla tvingades jag berätta om det underbara som skedde på balkongen. Din moder trodde mig inte men lovade att kasta ut mig på gatan om det visade sig stämma.

De andra tjänarna skrattade och i hissen ner rev de mig och klöste och lovade att varje dag i resten av mitt liv få mig att gråta och be om nåd på mina ben tills jag självmant valde att lämna adelshuset. Jag grät och bad dem, systrar dela min dröm istället, de sparkade och slog mig. Jag kände inte smärtan då jag enbart kunde se den bild av dig och mig som hållit mig levande i så många år.

Festen på slottet var trots allt underbar. Hela slottsträdgården var fylld av vackra människor och djur som tränats till konster och väldiga fat med frukter och godsaker.

Vi släpptes in i balsalen och jag stod trängd mot en vägg och undvek mina systrars onda blickar och tänkte på dig. Din moder dansade som jag inte sett henne dansa på många år, och en väldig orkester iklädd enbart bladguld spelade Chenekavovs symfonier så att tårarna rann på både män och kvinnor. Så långt var allt underbart. Det var då portarna slogs upp till husets innersta kammare och tjänare hämtade din mor, din syster och några fler från huset. Även jag och ett par av mina systrar följde med.

Vi leddes av en brysk man genom vindlande gångar täckta av mörklila draperier tills vi kom till en väldig sal med en uppdukad buffé. Vid bordet satt flera av Polydekus adelsman och även rådgivaren Nicodemus Asa som tycks ha tagit över adelshuset. Sanibar själv satt på en stol in mot väggen som ett barn i skamvrån och tycktes ”underhålla” sig själv hela kvällen.

Bordet stod dukat med stekar och karaffer med vin och sprit. En eld brann. Överallt i rummet satt män och kvinnor halvnakna klädda i läder och märkliga utstyrslar, färgade hårmaner och galna ögon. De utförde de mest horribla akter på varandra, ledda av en fet kvinna med långt rosa hår vid namn Batseba Andromeda som styrde dem och talade som en Eklesiark- hon nämnde dock inte kejsaren en enda gång utan pratade endast om en kvinnlig Gud. Eller kanske är jag förvirrade, hon blandade mansnamn och kvinnonamn och talade ändå om samma person. Det låg en tung doft av rökelse i rummet som fick mig att kräkas och samtidigt känna ett starkt brännande begär som nästan fick mig att tappa kontrollen. Istället tänkte jag på dig och gömde mig bakom en pelare.

För mina systrar gick det inte lika bra. De kastade av sig sina kläder och slängde sig på knä framför den feta kvinnan. Männen och kvinnorna drog in dem i sin sjuka orgie av kött och blod, och jag hörde mina systrar skrika av smärta och rädsla, och skrän som lät som något annat, jag vill helst inte tänka på det, och såg det inte heller då jag tryckte mitt ansikte mot pelarens kalla sten.

Jag tittade igen då din moder kallades fram till bordet. Hon gick med stolta steg till Nicodemus Asa. Han sa något om ett avtal som hon brutit. Hon stirrade honom stint i ögonen tills han började skratta, ett hest utdraget skratt som fick hela salen att tystna och titta på honom, och även jag kände en rädsla som brann inuti mig. I samma stund som han tystnade föll din moder i marken gråtandes. Hon slickade hans stövlar och bad för sitt liv. Salen fylldes av skratt, ingen vågade något annat, även jag fick hålla för min mun för att inte le och bubbla över av en lust som jag inte kunde stoppa, inte naturlig förstås. Det var han, den där mannen som gjorde det med mig, Nicodemus Asa.

Istället för en son, en dotter, sa han och slet till sig din syster Alexa. Nicodemus vinkade med handen och en tjänare öppnade en av portarna. Genast strömmade det in de mest bestialiska män jag någonsin skådat. Djur och bestar i människoform, turkmenska rödögda monster som kastade sig över din syster. Jag vill inte berätta vad som följde.

Flera timmar senare låg jag fortfarande kvar bakom pelaren. Din moder satt som förstenad vid bordet och din syster låg lämnad i en blodpöl på golvet, ännu levande. Mina medsystrar hade slitits med av den feta kvinnan och hennes anhängare, och blodiga och skrikandes på hjälp lämnat rummet. Kvar fanns några blåögda syldaviska slavar som spänts upp på väggen med stora blödande sår. En av de turkmenska männen, han bar ett människohuvud i en läderrem i bältet, gick från slav till slav, spottade på dem och avrättade dem med ett skott i pannan. Vid bordet satt Nicodemus och en annan turkmensk man och skrattade åt det hela, som vore det ett skådespel.

Efteråt pratade de om viruset, jag tror de menade Raaban, och de sa att detta inte längre var ett problem. Något skulle ske under Förmörkelsen, de pratade om stenarna, de fem Aschtad-stenarna som åter skulle ta sina platser på planeten, jag vet inte vad som menades med det, min älskade men jag tror de planerade vår undergång. Något ska ske i de syldaviska bergen, något som de hindrats från att utföra, men snart är pentagrammet fullbordat, sa de. De pratade även om din bror, de ville åt honom i något syfte.

De talade även om hjälp, och nämnde ett ord jag inte tidigare hört. Truan-truc, tror jag de sa och jag ryste av blotta namnet. De skulle få hjälp av dessa Truan-Truc, om de kunde betala priset. Förmörkelsen skulle vara starten på allt- något ska ske på den stora festen på Nikoleta-arenan om tre dagar- något ska då fullbordas, så sa de, med dessa Truan-Truc och Aschtad stenarna är då deras. Vad detta betyder vet jag intet om.

Jag fick senare kännedom om dessa Truan-Truc, mer än jag ville veta. Då din syster släpade sig längst med golvet mot portarna som ledde ut från slottet. Nicodemus klav fram och ställde sig över henne. Han lyfte henne upp från marken och bar henne till port som hållits stängd hela kvällen. Han öppnade den och klev bakåt. Där inne i ett onaturligt mörker reste sig två skepnader, som skuggor utan ansikten, deras närvaro fick mig att gråta av rädsla och de gav från sig ett ljud som inte hördes genom mina ögon, som kändes i min kropp, musklerna spändes och jag kröp ihop och skakade. Skuggorna där inne i mörkret, de saknade ansikten, de var inte människor, de spred is och kyla ut i rummet och även Nicodemus ryggade tillbaka inför deras uppenbarelse. Han klev fram till din syster som nu rest sig upp. Nicodemus sparkade henne in i rummet och stängde porten. Hennes skrik varade bara några sekunder. Det är en tröst.

På något sätt lyckades jag ta mig tillbaka till vårt adelshus. Din mor dök inte upp igen. Jag tror att hon är kvar där inne. I slottet. En adelsman av ringa börd, chefen för forskningsavdelningen, Crius Kumara har på något sätt tagit över ledning och styr och ställer. Ingen säger ett ord om vad som hände den där natten i slottet, ingen vill veta.

Jag är inte heller längre kvar i huset. Systrarna kastade ut mig för vad jag sa om dig och mig. Jag bor nu hos min bror i en lägenhet i Baladaikos. Han har vissa problem med Nalengus, och flera av hans vänner är inte oproblematiska. Jag hyser rädsla för min säkerhet och oroas över att det som enbart du, min framtida make, har rätt att ta del av hos mig- kommer att med tvång besmutsas om jag stannar här. Vi har inte heller mat och rent vatten och jag längtar efter dig, om jag så ska vänta tio år till!

(Tänker på den kväll vi färdades med flotte nedför Veniga floden och du kysste mig för fösta gången!)

Med evig kärlek!

Felicia Kallas


Brevet överlämnas av Kleopatra. Själva papperet bär en frän doft av nalengus och är färgat av smuts och intorkade gula fläckar.

söndag 22 februari 2009

Spelpass 2. del 2.

Galla leder sällskapet till en enorm villa som ligger omgiven av en bokskog. En vacker allé leder fram till det svulstiga huset- till den villa där Don Galla bodde med sin fru Nodja och sönerna Anklides och Entropus innan han lämnade planeten. På gårdsplanen framför huset står ett tjugotal kvinnor, barn och män, iklädda turkmenska folkdräkter. Överallt vajar den turkmenska flaggan.

Akolyternas bil kör in på gårdsplanen, vänder då de ser flaggorna och är precis på väg att lämna villan då Don Galla ser två män och en hund som närmar sig villan från skogen. Hunden är Gallas kära schäfer Vanja och den man som håller kopplet är en hårig turkmensk man med röda ögon och ett mänskligt kranium i sitt bälte. Han visar sig senare heta Hachan. Den andra mannen är Simeon Longius, Judah Ezars livvakt. Bägge män bär jaktgevär. En kvinna är på väg från villan för att möta dem, Nodja Galla, iklädd syldaviska kläder.

Akolyternas bil är på väg därifrån i hög hastighet då Galla beordrar Joshua att vända bilen. De kör tillbaka till gårdsplanen och Galla och Dallas hoppar ur. En liten turkmensk man ifrågasätter deras närvaro medan han håller handen på en pistolkolv innanför byxlinningen.

Galla går fram till de turkmenska männen och säger att villan och hunden är hans. De ber honom lämna stället. Don Galla spänner blicken i sin forna väns ögon och kommenderar hunden Vanja, ”Attack!”. Under någon sekund stirrar Vanja på sin forna härskare Galla och sin nuvarande Hachan och kastar sig sedan mot Hachan och biter honom.

Den lille mannen som gått fram till Dallas drar sin pistol. Dallas greppar hans hand och tvingar honom att skjuta sig själv i benet, drar sedan till sig mannens pistol och börjar avfyra skott mot de båda turkmenerna. Även Galla gör så, samtidigt som han kallar på sin hund. Simeon avfyrar sitt jaktgevär och Hachan drar en turkmensk sabel med böjd klinga. I stridens hetta sårar han hunden Vanja som ylande springer rakt in i skogen. Galla och Dallas kastar sig in bilen som far iväg samtidigt som de turkmenska kvinnorna i panik rusar från platsen bärande på sina barn. Kvar på gården lämnas korgar med frukt, tyger och hemgjorda snickerier. Överallt hörs förtvivlade skrik och gråt.

Galla tvingar Joshua att stanna bilen efter nästa krök. Han försvinner ut i skogen och ropar desperat efter Vanja, utan att hitta henne. Bilen kör vidare och stannar några hundra meter längre fram. Även Dallas ger sig ut i skogen- för att leta reda på Galla.

Josias säger till Joshua att Galla gått över alla gränser, de kan nu inte längre verka under täckmantel. Joshua beordrar honom att sitta ner och hålla käft och Josias slår sig ner i baksätet med Euhippos.

Euhippos ber åter om Josias hjälp och de upprättar en mental länk som gör att de kan kommunicera med varandra och stundtals ta över den andres sinnen. Josias överväldigas nästan av den råa kraft som finns i Euhippos och för ett ögonblick kan han inte skilja sina egna sinnesintryck och minnen från Euhippos.

Galla har gett upp sökandet efter Vanja och sitter på en stubbe då Nodja vandrar in i gläntan. Hon ber honom älska henne igen. Galla beordrar henne att ta av sig sina turkmenska guldringar som sitter hårt runt hennes knubbiga fingrar. Hon har gått upp flera kilo sedan Galla lämnade henne tärd både kroppsligt och mentalt. Nodjas blåa öga vittnar dock om att hon även nu lever under hårda förhållanden.

Nodja berättar att hon inte kunde få ut de båda sönerna ur källaren då Galla lämnade dem inlåsta när han reste från planeten. Det hela resulterade i att Entropus fick en allvarlig lungsjukdom och skulle dött om inte Nodja offrat alla besparingar för att rädda honom. Den andra sonen, Anklides hatar fortfarande sin far för detta. Sönerna har nu lämnat hemmet, Entropus har gått in i ministoriet (kyrkan) och Anklides har blivit kriminell.

Nodja berättar att turkmenerna återigen förslavat det syldaviska riket- efter vilda strider där tukmenerna fick hjälp av adelsägda soldater från New Panther. Den skalle som Hachan bär i sitt bälte är Kung Golans skalle. Syldaviens fall innebar total ekonomisk kollaps för Nodjas hushåll och hon tvingades gifta sig med turkmenen Hachan som gjorde om villan till ett tillhåll för turkmenska typer, och dessutom fick Vanja att bli tillgiven. Förutom att Syldavien fallit för turkmenska händer så ryktas det om att turkmenerna öppnat upp gruvor högt upp i de syldaviska bergen, och att syldaviska barnslavar och även barn från New-Panther området skeppas dit för att slava i gruvgångarna.

Nodja ber på sina knän att Galla ska komma tillbaka, tillsammans kan de få tillbaka villan och bekämpa turkmenerna. Galla omfamnar henne och känner hur den lilla kvinnokroppen darrar av kärlek och rädsla. Han tittar in i hennes ögon, omfamnar hennes ansikte, för att därefter knäcka hennes nacke och trycka ansiktet ner i mossan tills hon slutar andas.

Dallas Winston kliver in i skogsdungen mellan bokträden och ser sin chef döda en kvinna. Han vill veta vad som händer- och säger att en sådan man som Galla inte kan vara del av inkvisitionen- och absolut inte sällskapets chef. Galla reser sig och drar sin revolver. Galla kräver tillit och fullständig underlydnad från Dallas. Dallas vill inte ge detta, och då Galla tar ner sin revolver och vänder sig om för att leta efter Vanja drar Dallas sin pistol och försöker skjuta Galla i ryggen. En vild eldstrid utbryter. Till slut gömmer sig Galla bakom ett träd. Han beordrar Dallas att ge med sig och påminner om att Galla fått sin position från självaste Lukos Givrillion. Galla snurrar runt trädet och har i sin hand den glasburk med kaos-insekten som han stulit från Josias- beredd att kasta varelsen på Dallas. Dallas har precis smugit fram för att slå ner Galla. Deras blickar möts några centimeter från varandra och Dallas sjunker ner på knä, pistolen glider ur hans hand och han ger med sig för sin chefs kommenderande stämma och glödande blick.

Joshua konstaterar att de inte kan återvända till det infekterade adelshuset Pyrrhus. Istället kör han sin bror och Josias till hamnen, där han får tag på en gammal kontakt- en lågadelskvinna vid namn Kleopatra som i unga år jagade tillsammans med Joshua. Kleopatra har tagit avstånd från adeln och äger flera fiskebåtar. Hon tar emot Joshua och låter honom upprätta kontor i en av sina stycksalar, där sjömännen med yxor och handdrivna sågar klyver enorma ål-liknande fiskar och valar, röker dessa eller kyler ner i stora isrum. Kleopatra hjälper till med säkerheten (refreshment-scene) och presenterar Joshua för några av sina män, som för många år sedan var medhjälpare på Joshuas och Kleopatras storviltsjakter.

Refreshment-scene. Josias och Euhippos kontaktar varandra mentalt, sittandes vid det slitna träbordet i det nya högkvarteret ovanför slaktsalen. Euhippos visar Josias minnen från tidig barndom då Euhippos tittade med kärlek på sin lillebror Joshua, den unge jägaren. Euhippos visar även hur han vandrade ut i öknen, fanns Eldshålet och blev vansinnig. Han återvände och var galen, slog sin fru och vanskötte henne. Barnet, som ej är Euhippos lämnades bort till en turkmensk barnflicka. Då Euhippos återfann sitt sinne gick han för att hämta barnet men möttes av en väldig turkmen vid namn Hachan som bad honom dra.

Kontakten mellan Josias och Euhippos får dem båda att känna varandras inre och de kallar därefter varandra för bror, och känner ett band starkare än blodsband.

Joshua, Kleopatra, Euhippos och Josias slår sig ner och äter tillsammans och pratar om gamla jaktminnen. Det blir tydligt att Josias tagit över vissa av Euhippos minnen som sina egna.

Dallas och Galla sitter i skogen vid grusvägen och väntar på att hämtas av de andra akolyterna. Galla tittar på myrorna som går över väga och säger- du har ett val, du kan vara en av myrorna- eller stöveln som krossar dem, var med mig eller krossas. Galla försöker förklara sig kring mordet och få Dallas att svära trohet. Galla vägrar och går därifrån. Galla följer efter, tillsammans med schäfern Vanja som på Gallas order visar sina tänder och morrar. Dallas säger att Galla inte kan vara deras ledare, han är inte en av kejsarens utvalda utan en skurk och en mördare. De båda bråkar och skriker tills Dallas faller ner gråtande av tvivel. Galla omfamnar honom, medan Dallas gråter blod. Galla passar på att vara lite för intim med den unge akolyten, något som Dallas inte lägger märke till i sin desperation.

Joshua och Josias kör för att hämta de andra två akolyterna. Josias säger att deras ledare är näst intill kättersk och att Galla kommer att få dem alla krossade. Han försöker få Joshua att ta över ledarskapet. Josias säger att misslyckandet på Soh-tent inte var Joshuas fel och att utnämningen av Galla som ledare var fel. Joshua ställer sig på bromsarna och är rasande. Han säger att ifrågasättandet av inkvisitor Lukos Givrillion är lika med kätteri- de ska följa sin ledare oavsett hur vansinniga hans beslut tycks vara- som akolyter ser de inte alltid hela bilden.

När bilen med de andra akolyterna svänger in på grusvägen sitter Dallas omfamnad av Galla. På väg tillbaka till staden råder tystnad i bilen. I staden ser man förberedelserna inför Förmörkelsen. Bilen passerar även en stor grupp gulklädda kultister som dansar genom gatorna i vild extas och slår på trummor och håller sina barn upp mot himlen.

Sällskapet sitter på kvällen i högkvarteret i hamnen med tända stearinljus på bordet och äter folklig fisk-mat. Galla ställer de andra mot väggen- med mig eller ej, ni måste besluta er. Dallas berättar hur hemskt Galla uppträdde i skogen, han mördade en oskyldig kvinna. Galla försvarar sig och säger att Dallas drog vapen och sköt mot sin underordnade. Det hela slutar med att först Joshua, och sedan Dallas reser sig och gör honnör inför sin ledare Don Gallas. Josias kastar iväg sin tallrik och stormar därifrån.

Gallas följer efter Joshua in i ett rum där Joshua ska använda sina first-aidkunskaper. De hinner inte in i rummet innan Gallas drar sin revolver och trycker den mot Joshuas nacke. Joshua får återigen svära sin trohet. Galla berättar att adelshusen måste falla och det kommer att bli så att Joshua får se sin familj och sina gamla vänner brinna. Joshua säger att det självklart måste göras- i inkvisitionens namn, men vill samtidigt höra att även Galla ser Euhippos som ren och fläckfri, vilket Galla gör. Galla helas av Joshua.

Dallas går in i rummet där Euhippos sover och väcker honom. Dallas vill veta var Pauline finns och vad Euhippos har gjort med honom. Euhippos skickar ett mentalt budskap till Josias, ”hjälp!” och säger att han inte vill prata om detta. Dallas försöker trycka honom på information då Josias störtar in och vill veta vad Dallas gör med Josias broder. Det hela slutar med att Euhippos med en mental befallning får Dallas att lämna rummet.

Dallas går ut i samlevnadsrummet och välter det stora ekbordet så att de fem stearinljusen far i golvet. Joshua kommer ut och de reser varsin stol och sätter sig och pratar. Dallas berättar att brodern inte är så ren och fin som Joshua tror. Dallas berättar om Pauline, och att Euhippos var gift med henne, slog henne, gjorde så barnet försvann, och sedan då Pauline fick Gardet att utreda detta mutade Euhippos gardisterna och kom på det sättet undan. Joshua skakar på huvudet och säger att detta var ett självklart beteende för en adelsman- han kan inte se något konstigt i Euhippos uppträdande. Joshua ifrågasätter om Dallas, som kommer från de fattiga delarna av New Panther börjat jobba för arbetarna och Kollektivet, istället för Inkvisitionen. Dallas tittar honom in i ögonen och säger att han är akolyt för att i förlängning göra människors liv bättre, han avkräver Joshua ett svar till vad som driver Joshua. Joshua sitter svarslös, han vill inte, eller kan inte svara.

Josias går in till Galla och svär honom trohet mot att Galla lovar att Euhippos ska skyddas till varje pris. Detta går Galla med på.

Mörkret sänker sig över hamnkvarteren och utanför lagerlokalen exploderar staden i förlustelse, vanvett och extas- Förmörkelsen är här!

lördag 21 februari 2009

Spelpass 2. del 1.


Förmörkelsen närmar sig och akolyterna sover tungt i sina sängar efter första dagens upptäcktsresa i sitt gamla liv- New Panther. Under natten drömmer de alla samma rum. Var och en av akolyterna sitter på sin säng i barndomsrummet och är nu en tio år gammal pojke som i nattens mörker dinglar med fötterna strax ovanför marken. Allting är sig likt, skrivbordet står där det ska stå, golvet är samma färg som förut, leksakerna i hörnet finns kvar- och den där fläcken i taket ovanför kudden som förvandlades till ett ansikte strax innan ögonen gled igen. Något är dock annorlunda- rummet omges av tunga mörkröda draperier och luften är tjock av frän stickande doft av Acaciablomman. Något rör sig bakom draperiet, och plötsligt kliver en kvinna fram och stirrar på den lilla pojken på sängen. Hennes blick är desperat och mycket bestämd. Hon rör sig mot honom med sin långa smala kropp. Öronen är spetsiga och sticker fram ur det blonda hårsvallet och runt hennes hals hänger en pulserande röd ädelsten. Kvinnan pratar på ett okänt språk, och ändå hör barnet hennes röst i huvudet. ”Hon kommer snart”. ”Hon kommer snart!”. Kvinnans ansikte förvrids av hopplöshet. ”Hon som törstar! Demiargen.”

Kvinnan tycks höra något ljud, vänder sig och slinker in bakom draperiet och utbuktning i tyget där hon står försvinner. In genom dörren kliver pojkens mamma och pappa in. Det är dock något som inte stämmer. De båda föräldrarna bär tunga kängor och är ovanligt storväxta. Pojken på sängen tittar upp på deras flinande ansikten, och i samma stund som föräldrarna kärleksfullt greppar varandras händer blir det uppenbart att det är häxan Judah Ezar och Inkvisitor Lukos Givrillion som, iklädda mamma- och pappamasker, klivit in i rummet. De båda går skrattande fram till draperierna och drar undan dem. Rummet visar sig vara omgivet av stora fönster. Där utanför syns Eratoras planetyta som härjas av eld. På natthimlen störtar brinnande meteoriter som fallna änglar. Den väldiga oceanen bortom kontinenten kokar och upp ur havsytan reser sig torn och byggnader och en väldig stad, som först tycks vara täckt av miljarder myror. Det är inte myror. Det är liv. Inte mänskligt liv.

Akolyterna vaknar upp i sina sängar. Josias Revu tittar ner i sin säng och upptäcker att den är fylld av små svart skalbaggar. Han ska precis kasta sig ur sängen då han ser att en liten flicka sitter i fåtöljen på andra sidan rummet. Hon skrattar och ler och försöker sträcka en hand mot honom. ”Jag kan inte komma till dig”, säger hon, och när hon rör sina armar skramlar de kedjor som hänger från hennes kropp och binder henne fast i stolen. ”Du måste komma till mig!” Josias vaknar på riktigt. Flickan är borta men insekterna finns kvar och kravlar över hela hans kropp. Josias rusar upp ur sängen och ut i matrummet där han i panik försöker borsta bort insekterna.

Då Dallas vaknar står någon i rummet. Sivion Two-Face rotar i Dallas grejer. Dallas pressar honom att berätta att Sivion försökt komma tillbaka till Misfits genom att karva av sin tatuering med rakblad. Sivion blev dock inte insläppt hos Misfits utan ber om Dallas hjälp.

Joshua beordrar tjänarna att rensa ut insekterna i Josias rum och sällskapet slår sig ner för att äta frukost och planera sina insatser. De kommer överens om att eftersom de är i fiendeland ska ingen av dem ge sig av ensam.

Dygnets studier av Kapten Hansels förvirrande och ofta motsägande klotter har gett resultat. Bland anteckningar om olika kroppsliga krämpor, strödda svordomar och klotter i marginalen framkommer att Kapten Hansel till stor del fokuserat sina efterforskningar på en del av Secret Service- Saniteten. Saniteten är en avdelning som på planetnivå arbetar för att rensa ut stadsfientlig information från databaser och arkiv.

För tiotal år sedan tog Saniteten över en utgrävning i ett träsk några dagsresor med bil söder om New Panther. Godset från grävningen försvann och flera av de inblandade arkeologerna avled senare under mystiska omständigheter.

Kapten Hansel har även antecknat saker om alla de sjukdomar och epidemier som bröt ut strax efter att dataviruset slog till- dessa sjukdomar drabbade framför allt de fattigare delarna av staden. Dessutom visar det sig att viruset slog till med full styrka vid ett exakt klockslag och redan nästa dag fanns hela organisationen på plats för att försätta planeten i karantän.

Mycket mer information ser ut att kunna dras fram ur undersökningen, men för detta krävs Kapten Hansels samarbete- eller månader av studier och biblioteksarbete...

Joshua får av Valeria Pyrrhus reda på var brodern Euhippos gömmer sig och hela gruppen akolyter åker till Ficaias Vårdhem- ett mentalsjukhus för stadens absolut rikaste invånare. Omgärdad av ett svart metallstängsel ligger vårdhemmet- ett gulputsat slott- på en kulle i utkanten av staden. Akolyterna mötts av Direktör Goria, en storväxt uniformerad man som visar dem till huset. Gräsmattan täcks av grupper av intagna adelsmänniskor som spelar kort, läser och konverserar. Här och var finns även blåklädda skötare. Precis vid ingången far plötsligt en patient upp och börjar skrika om insekterna som kryper överallt på honom. Direktör Goria kastar sig över honom och neutraliserar patienten med ett kraftigt armlås.

Brodern Euhippos visar sig ha ett eget torn med ett speciellt rum där han kan spännas fast och få elstötar. Hela avdelningen täcks av hans mural-målningar som föreställer planeten, bisarra geometriska mönster som smärtar i ögonen- och på ett ställe: en bild av akolyterna som tittar på bilden av sig själva.

Euhippos sitter på en säng i sitt rum och ritar en bild av en kvinna, som visar sig vara Pauline. Det runda rummet omgavs av tunga mörkröda draperier. Joshuas bror är nu svart i huden efter att ha vandrat ut i öknen och funnit ett Eldshål som han stirrat ner i- och förvandlats till en Eldsburen, en profet. Detta gjorde honom vansinnig under flera år och han ”förlorade” då sin fru och hennes barn.

Euhippos berättar att han stängt in sig på mentalsjukhuset eftersom han är jagad av mäktiga psykers och andra. De hålls dock borta av honom här. Euhippos berättar även att adelshuset Pyrrhus är korrumperat, och han uppmanar sin lillebror Joshua att ta över det från Valeria. Euhippos klargör att han inte tänker befatta sig med Polydekus och Nicodemus Asa (Juda Ezar).

Under samtalets gång tittar Dallas ut genom fönstret och får se att patienterna nere på gräsmattan tycks ha blivit vansinniga. Ett blodigt slagsmål har brutit ut där patienter och vårdare ursinnigt slåss med varandra. Små svarta insekter slår sig ner lite överallt i rummet, likadana som fanns i Josias säng efter drömmen.

Euhippos ber om hjälp att kontrollera sina vilda krafter och Josias sätter sig ner med honom på sängen och vandrar in i hans medvetande. En isande kyla lägger sig över rummet, de bådas pupiller far bakåt och försvinner och Josias befinner sig plötsligt djupt inne i Euhippos medvetande. Det han ser chockar honom. I hans eget medvetande består ”kraften” av ett ”rum”, en grotta och så även för andra psykers Josias varit i kontakt med. I Euhippos inre är denna grotta väldig, enorm bortom allt förnuft och fullständigt tom. Med andra ord en potentiell kraft bortom allt förstånd. Mötet med detta blir för mycket för Josias och han kastas ut ur den Vilda Psykerns hjärna, far bakåt från sängen och svimmar för ett ögonblick av smärtan.

I samma stund hör sällskapet högljudda dunk på dörren och Galla gör för att undersöka. Genom dörrens titthål ser han direktör Goria som slår sin blodiga panna mot dörren. Galla sliter upp dörren och möts av Gorias vansinniga blick. Direktören för mentalsjukhuset kastar sig mot Don Gall för att slita av hans strupe med tänderna. Han hinner dock inte mer än lämna marken innan Gallas revolver blåser bort halva ansiktet. Innan Don Galla slår igen dörren hinner han se ytterligare två blåklädda vårdare som med galen blick rusar rakt mot dörren. Don Galla reglar och låser, och hör de båda vårdarna slå sina ansikten mot träet på andra sidan dörren.

En flickas röst (samma som talade till Josias på morgonen) får Dallas Winston att öppna dörren och de två vårdarna kastar sig in, för att få med sig Euhippos därifrån. Dallas låter en av dem falla över sig, rullar bakåt och håller upp kätterskt förvridna mannens huvud så att Kommissarie Joshua Pyrrhus kan spränga huvudet med ett välriktat skott från en enorm Bolt Pistol. Don Galla drar till sig den andre med sin piska och avrättar honom på nära håll.

Joshua kastar upp sin bror på axeln. Josias vaknar upp och sällskapet tar sig ut i hallen där de möts av hord av vansinniga adelsmän i vitt och blåklädda vårdare. Med en mental ansträngning som får taket att täckas av is söver Josias de flesta av dem. De andra skjuts ihjäl eller slåss ner av Dallas armbågar på väg ut. Akolyterna slänger in Euhippos i bilen och lämnar Ficaias vårdhem bakom sig.

Don Galla beordrar Joshua att köra ut ur staden, istället för att åka tillbaka till Pyrrhus skyskrapa. Akolyterna kör längre och längre bort från civilisationen, på små grusstiga far man genom skogar, förbi kulliga landskap, övergivna fabriksområden och jordbruk.

måndag 16 februari 2009

Personer i Akolyter


Personer
RP
Joshua Pyrrhus- Simon
Josias Revu Calle
Don Antimedes Galla- Roman
Dallas Winston- Bearnie

SLP
Valeria Pyrrhus- Joshuas mamma och ledare för adelshuset Pyrrhus
Simeon Longius – livvakt åt Judah Ezar/ Nicodemus Asa. Turkmen och storviltsjägare
Judah Ezar/ Nicodemus Asa laksemisk häxa. Kättare och demondyrkare- fiende till inkvisitionen
Sanibar- ledare för adelshuset Polydekus, nu förslavad av Judah Ezar
Dorotea Nyx- Joasias gamla kärlek och numera ledare för arbetarrörelsen Kollektivet
Lavinia Bosmat före detta akolyt på planeten åt inkvisitor Narcissa. Numera eftersökt mördare
Euhippos Pyrrhus äldre bror till Joshua. Eldsburen (profet)
Darrel Winston- äldre bror till Dallas och ledare för gänget Misfits
Mikael Troligtvis ledare för Vera- gammal vän (?) och förtryckare av Josias
Crius Kumara adelshuset Pyrrhus chefsforkare- och kättersk psyker
Nodja - Antimedes fru
Pauline Dallas gamla kärlek och mor till deras gemensamma (?) barn
Sivion Two-face medlem (?) av Misfits och tjänare hos Pyrrhus
Kapten Hansel gammal vän till Joshua. Kriminalare i Gardet
Urhia Ottasa Hansels kärlek och förtryckare (Secret service?)
Lukos Givrillion Inkvisitor
Amelia en av Givrillions nära akolyter. Orörbar (släcker ut psykers…)
Felicia tjänare hos Pyrrhus, kär i Joshua
Bysan- Don Gallas kontakt som har info från Lukos Givrillion
Tommy- Kapten Hansels kompis i Gardets kriminalardel


lördag 14 februari 2009

Spelpass 1. Del 2.

Del 2.
Gallas och Joshua anländer till Gardets högkvarter där de får kontakt med en kriminalare (Tommy) som visar dem till Kapten Hansels rum. Rummet är täckt av enorma pappershögar, muggar med mögligt kaffe och på väggarna sitter otaliga kartor med streck, prickar och nålar. Kriminalaren berättar att Hansel ledde undersökningen kring Raaban-visruset tills den dag han plötsligt la av. Undersökningen har gått vidare sedan med hjälp av secret service men ingen har lyckats få spår på vad Hansel egentligen upptäckte. Dessutom verkar Secret service lagt ner det hela…

Hansels plötsliga avbrott kanske är kopplat till det faktum att två gangers sköt av honom knäskålarna i en gränd. Kriminalaren vet dock inte om detta hade med varandra att göra.

Joshua och Gallas går in i en konflikt för att få kriminalaren att ge dem papper- de slänger fram sina papper som utsända för armén, Joshua visar sitt kommisariebrev. De får reda på att papperna gärna lämnas ut men självklart måste Administrationen först gå igenom det hela, vilket kan ta ett par veckor och troligtvis kommer hela ansökan att försvinna i administrationens enorma arkivskåp. Till slut lyckas de, bland annat genom en muta, övertyga kriminalaren om att få papperna, och slänger ned enorma högar med maskinskriven text i papperspåsar och lämnar byggnaden. De får även adressen till Hansel.

På väg till Hansel plockar de upp den insekt som Gallas lämnade utanför barne då han blev nedslagen av gardisterna- en brun och guldig skalbagge som informatören Bysan satte på Gallas hud så att den skulle äta sig in i hans kropp. Gallas hann dock se den och krossa den och lägga den i ett glas.

Det fina bostadskvarter där Hansel bor har förvandlats till en slum sedan elektriciteten slagits ut- kvinnor tvättar i kar på gatan, barn leker i övergivna utbrända bilar och folk lagar sin mat på brinnande oljefat. Överallt höjs blickar då Joshua vandrar förbi i sina vita adelskläder.

Hansel bor på fjärde våningen i ett hus hemsökt av alkoholister och uteliggare. Efter några knackningar hörs hasande steg och Hansel öppnar med en käpp i sin hand. Han är förtvinad och sliten och det stinker Nalengusrök (som opium) i lägenheten. Han vinkar in dem och ber dem att vara tysta. Lägenheten täcks av smuts och enorma mängder läderinklädda böcker. På väggarna hänger sextanter, fiskskelett och flaskor med båtar. Hansel ber sällskapet sätta sig i den söndersuttna soffgruppen och sjunker själv ner framför sin vattenpipa och drar några bloss nalengus. Han bjuder på sprit men de stenhårda akolyterna tackar nej. Han säger att hans älskling sover och de får inte väcka henne.

Hansel påstår att han frivilligt lagt av med sitt arbete som Gardist och dragit sig tillbaka för att njuta av livet. Joshua och Gallas försöker trycka honom på information men han berättar inget- då får Gallas spel och drämmer glaset i bordet. Genast hörs en röt från sovrummet och en översminkad kvinna i nattlinne kommer ut. Hon presenterar sig som Urhia och stryker Hansel över ryggen medan hon mycket kärvänligt vill veta vad han pratar om. Hon säger att de båda dragit sig tillbaka och att Hansel inte är intresserad av att prata om sin tid som gardist. Med en manipulerande mjukhet avvärjer hon alla försök från Galla och Joshua att få prata med Hansel på egen hand. Hansel själv sitter tuktad i sin stol och stirrar ner i marken. Till slut reser sig Joshua upp och slänger korten på borden- vi är här för en officiell utredning och jag ska prata med min gamle vän i enrum i detta nu!

Kvinnan Urhia visar sig dock tränad av Secret service att stå emot sådan påtryckningar och glider mjukt undan medan hon håller en hand på Hansels nacke. Galla får då spel och hotar att skjuta skallen av henne, vilket tar skruv och till slut får de med sig Hansel ner i bilen.

Hansel berättar att han lever i fångeskap hos den kvinna som han trodde sig älska. Det visar sig att hon tvingade honom att lägga ner sina undersökningar om Raaban-viruset med hot om att avslöja saker om honom som skulle få Hansels barn utslängda från sina skolor. Hon har redan satt hans bror i fängelse för att visa vad hon kan göra. Urhia känner till att Hansel mutades för att lägga ner en undersökning mot Joshuas bror Euhippos- då Euhippos misshandlat sin fru och förlorat hennes barn. Hansel vet inte varifrån Uriha får sin information men han inser att hon har feta kontakter. Dessutom har han försökt mörda henne en gång och visar upp ett stort ärr på halsen efter den händelsen.

Hansel vägrar berätta något om Raaban-undersökningen men han säger att han var delaktig i tillslaget för att fånga akolyten Lavinia Bosmat efter att hon dödat inkvisitor-gruppen i staden. Han berättar att inkvisitor Narcissas högkvarter låg/ ligger gömt i ett adelsbadhus som numera är övergivet. Hansel tyckte att utredningen mot Lavinia var skum och han säger att det fanns övervakningsband från händelsen då morden ägde rum men att dessa band försvann i Administrationen och hos Secret service- som han varnar för.

Hansel säger att han kan samarbeta om viruset om han vet att Urhia är ur vägen. Sällskapet lämnar honom i lägenheten och far tillbaka till sviten hos Pyrrhus.

Under tiden har Josias, Dallas och Sivion lämnat Misfits högkvarter bakom sig, sprungit genom det enorma fabriksområdet och ner till de övergivna tunnelbanetunnlarna som ska ta dem tillbaka till centrum av staden. Hundratal meter under ytan vandrar de i mörkret i gångar som aldrig tycks ta slut. Dallas och Josias bråkar om vad som hänt då de ser ett ljussken från en ficklampa som rör sig mot dem. Skenet rör sig som om någon springer. De tre gömmer sig snabbt i tunneln. Då hör de att ljusskenet kommer från en kvinna som skriker på hjälp och som andas tungt och snyftar av desperation. Dallas ropar åt henne att hjälp är på väg och börjar springa längs med rälsen. Då hörs skrän som från fåglar och fler steg, som från fyrfota djur, som metall mot metall. Kvinnan tystnar plötsligt och ficklampan far i golvet och lyser enbart upp ena väggen. Något rör sig för ett ögonblick förbi skenet.

Då Josias och Dallas kommer fram hittar de kvinnan med uppsliten buk och borttagna inre organ. Blodstänk överallt och blodspår som går upp på väggen, upp i taket och ner på rälsen igen. En stank som liknar acaciablommans lukt blandar sig med dofterna av kött och blod.

Hemma i sviten igen övertalar Josias och Dallas Joshua att ta in Sivion som deras egna tjänare. Gallas kräver avrapportering och säger att de ska ta sig till festen nästa kväll för att blåsa skallen av Judah. De andra försöker argumentera att sällskapet troligtvis kommer att bli utplånade på fläcken men Gallas vill inte lyssna på det. Istället delar han ut Hansels material om Raaban-undersökningen och kräver att sällskapet ska läsa detta.

Med hjälp av sina psykiska krafter får Josias Dallas att tycka att det är en bra idé att Josias tar brevet till Dorotea istället för Dallas.

Vid kvällen middag med adelshuset visar Gallas upp sina mest frånstötande sidor när han slafsar i sig maten. Den ampullen med amfetamin som han drog in i näsan strax före maten gör dessutom att det rinner blod från hans näsborrar ner på hans kläder och i tallriken. De anorektiska vitklädda Pyrrhus-adelsmännen sitter som förstenade och får inte i sig en bit mat. En efter en lämnar de bordet tills bara Joshua, Gallas och Valeria sitter kvar. Joshua vet att det vore en fullständig skam för en värdinna att lämna bordet före sina gäster. Till slut tvingas hon ge upp, kastar en blick mot Gallas och springer med en hand för munnen mot närmaste toalett. Gallas passar på att ta för sig av den mat som lämnats kvar (refreshment-scen).

På en balkong med utsikt över hela staden står tjänarinnan Felicia och väntar på Joshua. Han lovade henne allt innan han åkte och hon har sparat sig för honom och väntat. De blickar tillsammans ut över det land som Joshua i sitt adelsskap känner är en del av själva hans väsen, han äger detta land. Vinden far i deras hår och de dricker champagne och kysser varandra. Till slut älskar de med varandra och Felicia vet att nu kommer Joshua inom kort att fria till henne (annat vore en skam nog att dö för). Joshua vänder bort sitt ansikte och lämnar henne på balkongen (refreshment-scen).

Josias tar med sig skalbaggen som Gallas fick på kroppen av Bysan in i laboratoriumet. Varelsen har elva ben och tycks ha återhämtat sig sedan Galla smällde till den. In i rummet kommer en adelsman som är extremt lång, har långa böjda naglar som han slår ihop, vit ögonskugga och djupt klargula ögon. Han presenterar sig som Crius Kumara- adelshuset Pyrrhus främsta forskare. De båda lutar sig över skalbaggen och Josias undersöker den med sin psykiska kraft. Då han sträcker sig in i den lilla kroppen kastar sig en sjuk energi upp genom hans arm på jakt efter att greppa hans hjärna med stenhårda klor. Josias lyckas dock avvärja denna attack från warpen- det är ingen tvekan om att skalbaggen kommer från en annan verklighet- the warp- kaos, detta är ingen naturlig varelse.

Crius Kumara försöker trycka Josias på info, och lägger till slut sin hand på honom. Med luriga psykerförmågor tränger sig Crius in i Josias undermedvetena utan att Josias märker det. Ett oavgjort resultat gör att Crius får upp en av Josias minnesbilder där Josias instrueras av inkvisitor Lukos Givriliion- klädd i full inkvisitorsmundering. Josias å andra sidan märker att Crius scannar honom, och ser vilken information Crius kommit åt. Det blir uppenbart att Crius är en olaglig psyker och helt klart ett av inkvisitionens primära mål för utplåning.

Josias drar upp sin revolver och trycker Crius upp mot väggen för att med en spänning inne i sitt huvud släcka ner Crius hjärtverksamhet. Han stoppar sig dock i sista stund då Crius tittar ner på honom och säger att han kan erbjuda Josias saker och kunskap som kommer att förändra Josias liv för evigt. De båda enas om att hålla detta som hänt hemligt och Josias ska få tillgång till Crius hemligheter mot att Josias levererar det som gruppen tar reda på till Crius.

Joshua går för att informera tjänaren Sivion om sin omplacering då han gör förbi Dallas rum. Han stannar utanför dörren och lyssnar på de desperata snyftningarna som hörs därinifrån. Någon gråter med en hopplöshet bortom denna värld. Joshua tar tag i dörrhandtaget, ångrar sig och går vidare. Han hittar till slut fram till Sivions rum, kliver in utan att knacka och Sivion far upp från sin säng. Joshua ger honom ordern, och ser då att högra sidan av Sivions byxor täcks av blod, från skinkan och nedåt. Darrande säger Sivion att han snarat ska infinna sig i Joshuas svit och Joshua lämnar honom.


Så- slut på första spelpasset- en riktig mastodont! Vi hann så jäkla mycket, fast vi spelade nog i fem timmar tror jag, vilket känns rejält för Solar system, tycker jag. Askul var det i alla fall!



Spelpass 1. Del 1


Spelpass 1. Del 1.

Hjältarna har offrat tio år av sina liv för Inkvisitionen. Nu har de tvingats tillbaka hem till det liv som de en gång övergav- vänner, älskade, trygghet och en existens bortom hat, död och misstänksamhet. Kommer hjältarna att vakna upp och inse vad de försakat och se meningslösheten i den eviga jakten mellan planeterna, eller kommer de att stirra stint in i sina forna vänner ögon, trycka pistolen mot deras kätterska pannor och med en lätt fingerrörelse kleta upp deras förpestade hjärnor över väggen?

Det är en tidig vårmorgon i New Panther. Staden förbereder sig på den veckolånga högtiden Förmörkelsen som avslutas med ett dygn då de sju månarna fullständigt täcker solen. Sprit destilleras i de fallfärdiga husen, gömmor av färgglada tabletter plockas fram, från fönstren hängs flaggor och tygstycken, överallt målas tegelväggarna med bilder av fest och dansande människor. I varje hem, såväl hos adel och fattiga byggs masker och dräkter till de otaliga maskeraderna och paraderna som under sju dagar kommer att täcka New Panthers gator. Än är vi dock inte där- staden ligger fortfarande i väntan, som en spänd muskel redo att kasta sig ut i den fullständiga extasen.

De tre av akolyterna, Joshua, Josias och Dallas som först tog sig in tillstaden befinner sig i adelshuset Pyrrhus välkomsthall då en delegation från huset Polydekus stormar in. Polydekusfolket är klädda i färggranna kläder (ett stort hån mot huset pyrrhus!) och dristar sig dessutom till att kyssas offentligt. De leds av Nicodemus Asa, Judah Ezar, som greppar Joshuas mor Valeria Pyrrhus runt midjan och kysser henne. Han drar sedan med sig henne in i ett angränsade rum för att prata affärer. Under tiden bråkar Dallas och Josias med Judahs livvakt- den väldiga turkmenen Simeon Longius. Det stundande slagsmålet stoppas i sista stund av Joshua. Det tycks dock som om den pälsklädda storviltsjägaren Simeon inte alls köpt akolyternas täckmantel.

Dörren som Judah stängt bakom sig täcks av iskristaller, och akolyterna vet att inne i rummet använder Judah sina sjuka psykiska krafter. De ingriper dock inte. Strax kommer Judah och Valeria ut. Huset Pyrrhus och akolyterna bjuds på fest på Slottet nästa dag- om affärsöverenskommelsen följs. Polydekus lämnar byggnaden.

Joshua lyckas klämma ur sin mor att hon utsatts för häxans krafter. Hon berättar att Joshuas bror Euhippos blivit en profet- en Eldsburen, efter att ha vandrat norrut ut i öknen och tittat ner i ett eldshål. Han hade då fru och barn, men blev vansinnig och har nu förlorat båda två. Judah vill åt Euhippos- han måste följa med på festen och gå över till Polydekus. Judah påstår att Euhippos kan hjälpa dem häva Raaban-viruset. Euhippos har gömt sig och påstår sig vara jagad. Han vägrar gå med på Valerias förslag att gå in i Polydekus för att hjälpa dem häva Raaban-viruset.

Valeria berättar att adelshuset Pyrrhus snart går in konkurs, och därför har de också tvingats lämna över Slottet till Polydekus. På något sätt tjänar Polydekus stora pengar, trots planetens karantän- det ryktas att Polydekus har återupptagit gruvdriften igen. Pyrrhus måste förenas med Polydekus för att överleva finansiellt.

Valeria försöker få Joshua att ta över Euhippos roll som arvtagare till huset. Joshua vill att systern ska göra detta, vilket Valeria motsätter sig. Konflikten blir inte löst men Joshua lovar att försöka få med sig Euhippos till festen, och ska dessutom hjälpa Pyrrhus att bli av med Kollektivet- en arbetarorganisation som utmanar adeln. Dess ledare Dorotea Nyx försöker i Senaten förbjuda drogen Nalengus- Pyrrhus största inkomstkälla- och dessutom ett sätt att pacificera den väldiga massan av arbetslösa.

Don Galla söker genast upp den bar i New Panther där han skulle möta sin hemliga kontakt från inkvisitor Lukos Givrillion. Baren visar sig vara ett sjaskigt ställe med horor, en scen med en snuskig och en solglasögonprydd man som stöter på Galla. Galla häver i sig sprit och bestämmer träff med mannen i en gränd tio minuter senare.

Kontakten från Givrillion kommer in- en gängsnubbe med stora tatueringar och ett halsband med örnen- den kejserliga symbolen. Kontakten presenterar sig som Bysan och berättar att han kan kontakta Givrillion via en astropat. Han informerar Gallas om att inte lita på de andra akolyterna och att ett väl utfört uppdrag i framtiden kan innebära att stiga i graderna till Inkvisitor.

Gallas ska slå till mot adelshusen Pyrrhus och Polydekus och krossa deras ledare. Han ska söka upp och döda akolyten Lavinia Bosmat som gömmer sig på planeten efter att ha förrått och avrättat samtliga akolyter på planeten, inkluderat Inkvisitor Narcissa. Bysan säger även att Judah Ezar har kopplingar till Nikoleta-arenan. Bysan kommer att använda en av korgossarna i Haza-Elkatedralen som ”brevlåda” för Galla- en pojke som kallas Fridens Liljor.

Don Galla går ut i gränden för en kärleksstund med mannen med solglasögon som visar sig vara angivare- fem stycken gardister med dragna batonger dyker upp och slår Gallas sönder och samman.

Akolyterna har inkvarterat sig i en svit hos Pyrrhus då deras ledare Don Galla dyker upp med blåslaget ansikte. Han domderar och styr och ställer och pratar om vikten av rent leverne. Det beslutas att Dallas och Josias ska ta sig till Darrel och Misfits för att söka spår, och Joshua och Gallas ska ta sig till polisen för att leta efter spår som kan leda dem vidare. Joshua föreslår att de ska söka upp hans gamla kompis inom polisen- den beryktade kapten Hansel.

Dallas och Joshua leds av Sivion mot Misfits nya högkvarter- i en gammal silo i det enorma övergivna fabriksområdet. Vägen dit går ner i delar av det övergivna tunnelbanesystemet. Med enbart en ficklampa som ljuskälla tar de tre sig ner i tunnlarna och vandrar in i mörkret. Sivion ber om Dallas hjälp. Det visar sig att Darrel vill döda Sivion eftersom Sivion festat med Misfits ärkefiender Vera-gänget och vaknat upp med en tatuering av den kejserliga örnen på ena skinkan. Darrel avskyr allt som står för kejsarkulten. I tunnlarna tycker sig sällskapet höra springande steg och skrän som från fåglar.

Sivion för dem fram till en väldig silo där ett fett rave-party pågår dygnet runt med pumpande musik. De tre stoppas utanför dörrarna av två biffiga misfits-killar. De har liksom vanställt sina kroppar med ärr och piercing- något som Misfits tydligen börjat med efter att Dallas lämnade gänget. De två biffarna vill släpa med sig Sivion, utan att släppa in Joshua och Dallas och en av dem slår Dallas med ett knogjärn i ansiktet. Dallas slår tillbaka och de två står beredda att kasta sig över varandra, då Dallas presenterar sig som Darrels bror. Gängkillen kastar sig över honom och kramar honom och lyfter honom upp i luften- den förlorade brodern har återvänt hem. Gängkillen leder de tre in i lokalen. På ett väldigt dansgolv dansar hundratals S&M-klädda män och kvinnor i vild extas. En vithårig galen dj leder det hela från ett bås som hänger ut över golvet.

De leds upp på en stålbalkong i den gamla fabriken till ett kontor där Darrel väntar bakom ett enormt ekskrivbord. Han blir överlycklig över att se sin bror och bjuder på kokain och sprit. Då han får syn på Sivion beordrar han två män att hämta en vinkelsslip för att ta bort tatueringen. Josias försöker protestera men Dallas menar att Sivion ju vill tillbaka in i gänget igen.

Darrel vill att Dallas ska med i Misfits igen. Dallas försöker trycka honom på info om var Pauline finns. Darrel berättar att Pauline gifte sig med en adelsman och födde barnet. Mannen blev dock galen, misshandlade Pauline och gjorde så att barnet försvann. Den polisutredning som gjordes för att sätta dit adelsmannen lades ner efter mutor. Sedan dess har Pauline varit galen av hämnd. Hon kom till Darrel för hjälp med hämnd. Darrel och hans män sköt sönder knäskålarna på den polis som lett undersökningen men vägrade döda honom eller adelsmannen som var gift med Pauline. Pauline sökte sig då på annat håll för hjälp.

Darrel begär att Dallas ska visa sin lojalitet genom att hjälpa dem med ett inbrott hos Dorotea Nyx- Misfitsgänget har i uppdrag att tysta henne- hon ska nu få sin sista varning. Dallas lovar att göra det och tar emot hotbrevet.

På väg ut ser Joshua i ljuset av ett stroboskop något som rör sig på dansgolvet- något som inte är mänskligt. Han rusar ner men hittar inte varelsen.

De två gängmedlemmarna ska precis slipa av tatueringen på Sivion då Josias drar ut kontakten. De går efter Darrel men stoppas av Josias som med en psykerblick och ett ord, ”fall”, får en av gängmedlemmarna att ramla nerför balkongen och krossas mot dansgolvet. Josias, Dallas och Sivion springer därifrån.